Ett konkursbo sålde den 26 juni 2006 genom konkursförvaltaren två travhästar till ett engelskt bolag (”LTD”). Ett köpeavtal upprättades och undertecknades samma dag. Vid tidpunkten för överlåtelsen stod hästarna enligt köpeavtalet uppställda hos Stig H Johansson på uppdrag av konkursboet. Enligt ett avtal daterat den 31 december 2005 överlät konkursbolaget hästarna till ett investmentbolag (”Investmentbolaget”). Stig H Johansson underrättades aldrig om att hästarna överlåtits innan konkursutbrottet. Någon gång under mars eller april flyttades den ena av de två travhästarna till Tyskland. Konkursboet och Investmentbolaget förhandlade om vem som hade bättre rätt till hästarna och det diskuterades om en lösning där konkursboet skulle sälja hästarna till Investmentbolaget.
Investmentbolaget fick emellertid inte fram likviden. Enligt köpeavtalet av den 26 juni 2006 sålde konkursboet istället hästarna till LTD. Efter förvärvet har Investmentbolaget gjort gällande äganderätt till hästarna gentemot LTD. LDT hävde därvid köpet och krävde köpeskillingen åter enligt följande. Det föreligger fel i köpet i följande avseenden: Konkursboet har ett garantiansvar vad gäller äganderätten till hästarna som överlåtits enligt avtalet. Konkursboet har överlåtit hästarna med sakrättsliga belastningar. Innan överlåtelseavtalet av den 26 juni 2006 mellan Konkursboet och LTD, har hästarna den 31 december 2005 överlåtits till Investmentbolaget. Rättsligt fel föreligger då tredje man – och inte konkursboet – vid överlåtelsen till LTD innehaft äganderätten till hästarna, 41 § första stycket köplagen. Rättsligt fel föreligger även i anledning av att Investmentbolaget påstår sig ha äganderätten till hästarna och det finns sannolika skäl härför, 41 § tredje stycket köplagen. Detta menade LTD medförde rätt att häva köpet eftersom de rättsliga felen varit av väsentlig betydelse för LTD, vilket konkursboet insett eller bort ha insett.
Konkursboet bestred och anförde att hästarna tillhörde konkursboet vid försäljningen till LTD. Investmentbolagets förvärv den 31 december 2005 var inte sakrättsligt giltigt. Vidare hade LTD vetskap om förvärvet och kände till att Investmentbolaget kunde komma att hävda sin äganderätt till hästarna. Hästarna hade vidare enligt köpekontraktet tillträtts i befintligt skick. LTD ägde därför inte rätt att föra talan om fel eller brist i köpegodset. LTD hade dessutom enligt konkursboet reklamerat försent varför LTD förlorat sin talerätt.
LTD replikerade att det inte hade haft vetskap om avtalet av den 31 december 2005 eller att Investmentbolaget hävdat sin rätt gentemot konkursboet. I överlåtelseavtalet av den 26 juni 2006 mellan konkursboet och LDT finns det inte heller angivet att hästarna överlåtits med sakrättsliga belastningar. Inte heller hade detta diskuterats. Friskrivningsklausulen i avtalet avser faktiska fel och inte rättsliga. Under alla förhållanden är den för allmänt hållen för att den skall kunna tillämpas på rättsliga fel.
Tingsrätten konstaterade inledningsvis att ordalydelsen i friskrivningsklausulen ger vid handen att den endast omfattar faktiska fel. Vidare ansåg rätten det utrett att LTD varken före eller i samband med köpet ägt kännedom om att Investmentbolaget riktat äganderättsanspråk på hästarna.
Tingsrätten ansåg att Investmentbolaget inte gjorde något sakrättligt giltigt förvärv av hästarna genom avtalet av den 31 december 2005. Därmed var inte heller 41 § första stycket köplagen tillämplig. Däremot ansågs 41 § tredje stycket köplagen tillämplig. I målet var det utrett att Investmentbolaget framställt äganderättsansråk på hästarna. Av den åberopade bevisningen framgick att konkursboet fört diskussioner om äganderätten med Investmentbolaget och även övervägt att inleda process i frågan. Av avtalet av den 31 december framgår att det skett en överlåtelse till Investmentbolaget. Vid en samlad bedömning finner tingsrätten att det finns anledning att räkna med att Investmentbolaget kan ha haft fog för sitt anspråk på hästarna. Det var vidare ostridigt att Investmentbolaget framställt äganderättsansråk på hästarna och det finns således enligt tingsrättens bedömning även sannolika skäl för ett sådant påstående. Därvid har LTD rätt att göra gällande påföljder av rättsliga fel gällande mot konkursboet.
Tingsrätten, som slutligen även fann att reklamation skett i rätt tid, ansåg att hävningsrätten tillkom LTD och förpliktade konkursboet att återbetala köpeskillingen för hästarna till LTD. LTD företräddes av advokaten Andreas Hagen på Advokatfirman INTER.
Advokat, delägare
Telefon: +46 (0)8 796 90 70 | Mobil: +46 (0)70 714 71 96 | E-post: andreas.hagen@inter.se
Läs mer om Andreas »
