i Fokus

Chalmers tekniska högskola AB (”Chalmers”) genomförde under 2011 en upphandling avseende personalinhyrning/bemanningstjänster och rekryteringstjänster. En av anbudsgivarna var bemanningsföretaget Bemannia AB (”Bemannia”) som ägs och drivs av entreprenören Staffan Bruzelius.

Efter utvärdering av anbuden kunde Bemannia konstatera väsentliga brister i förfrågningsunderlagets utformning. Bemannia väckte talan i förvaltningsdomstol och ansökte om överprövning med yrkande om att rätten i första hand skulle besluta att upphandlingen skulle göras om och i andra hand att upphandlingen inte fick avslutas innan rättelse gjorts.

Till stöd för talan anförde Bemannia i huvudsak att förfrågningsunderlaget inte redovisat ett tillräckligt tydligt underlag för anbudsgivningen rörande de villkor och utvärderingskriterier som gällde för upphandlingen. Utvärderingskriterierna var inte tillräckligt tydliga utan gav alltför stort utrymme för godtycke i strid med 1 kap. 9 § LOU.  Det framgår enligt Bemannia inte av förfrågningsunderlaget vilka krav som ska vara uppfyllda för att erhålla viss poäng avseende börkraven B1, B2, B3 och B4. Vad gäller börkravet B1 – personalinhyrningstjänster – avser detta Chalmers möjligheter att överta inhyrd personal. Anbudsgivaren ska ange kriterierna för detta, vilket inte hade skett.

Chalmers bestred yrkandena och yrkade att ansökan skulle avslås.

Förvaltningsdomstolen biföll Bemannias talan och beslutade att upphandlingen ska göras om.

Av domskälen framgår följande:

”Förfrågningsunderlaget anger ett flertal börkrav (B1-B4) som ska värderas och poängsättas inom vissa närmare angivna poängskalor. Däremot anges inte vilka kvalitativa krav som ska vara uppfyllda för att erhålla en viss poängnivå. Förfarandet vid utvärderingen har därför lämnat ett stort utrymme för godtycklighet och därmed för en bedömning som inte grundar sig på objekt fastställda kriterier, utan som i stället innehåller ett stort mått av subjektivitet och i princip fri prövningsrätt för den upphandlande myndigheten. Detta innebär att leverantörer saknat möjlighet såväl att förutse vad som skulle komma att tillmätas betydelse vid prövningen av anbuden som att kunna utforma ett konkurrenskraftigt anbud. Detta medför att förfrågningsunderlaget har varit bristfälligt i fråga om förutsebarhet och att utvärderingsmodellen därför får anses strida mot den unionsrättsliga principen om transparens.

I förfrågningsunderlaget har inte lämnats någon närmare information om sambandet med övertagandevillkoren i B1 och upphandlingsföremålet – personalinhyrningstjänster. Kravet strider därför mot den grundläggande unionsrättsliga principen om proportionalitet.

Chalmers förfrågningsunderlag innefattar enligt det ovan anförda i vissa delar brister i så måtto att kraven på öppenhet och proportionalitet inte varit uppfyllda och underlaget har gett utrymme för godtycklighet. Utformningen av förfrågningsunderlaget kan ha påverkat hur bolaget utformat sitt anbud. Att bolaget enligt utvärderingsprotokollet ligger långt från att komma ifråga som leverantör medför inte att bolaget, om förfrågningsunderlaget varit utformat så att kravet på öppenhet varit uppfyllt, inte skulle ha avlämnat ett sådant anbud att det kunnat komma ifråga som leverantör.

Det sagda innebär att Chalmers brott mot i vart fall principen om transparens sannolikt medfört att bolaget lidit eller kan komma att lida skada, varför det finns grund för att tillgripa åtgärder enligt LOU.

Eftersom bristerna får betecknas som väsentliga och hänförliga till det konkurrensuppsökande skedet är det inte tillräckligt med endast en rättelse, utan upphandlingen måste göras om.”

Bemannia  AB företräddes av advokaten Andreas Hagen och jur kand Pontus Meilink på Advokatfirman INTER.

Senaste artiklarna

Skriv en kommentar