CISG och köplagen – tillämplighet och vissa skillnader

Postat av: Andreas Hagen 2015-10-29

Internationella köplagen eller United Nations Convention on Contracts for the International Sale of Goods har ratificerats av Sverige och ett stort antal andra stater. Konventionen utgör resultatet av det arbete som bedrevs av UNCITRAL (United Nations Commission on International Trade Law) under åren 1969-1978 med att utforma en ny konvention om internationella köp. Konventionen benämns omväxlande “Wienkonventionen”, “FN-konventionen” eller, i förkortning av den engelska titeln, “CISG”.  Jag föredrar att fortsättningsvis benämna den som CISG.

CISG antogs att gälla såsom lag i Sverige från och med den 1 januari 1989. CISG är i regel tillämplig på internationella köpeavtal där bägge parter har sina affärsställen i länder som tillträtt konventionen. För att CISG ska vara tillämplig krävs (i) att det är fråga om försäljning av ”goods” (en term som är snävare än köplagens term ”lös egendom”, se mer nedan) och antingen (ii a) att båda avtalsparter har sina affärsställen i olika stater som anslutit sig till konventionen eller (ii b) att det följer av internationellt privaträttsliga regler att lagen i en konventionsstat ska tillämpas.

De nordiska länderna Sverige, Danmark, Finland, Norge och Island har vid tillträde till CISG gjort ett undantagsförbehåll med stöd av art. 94 i CISG. Bestämmelsen, den sk nabolandsklausulen, ger staterna möjlighet att göra undantag från att tillämpa CISG på sådana köpavtal som i och för sig faller under CISG. Genom förbehållet är lagen inte tillämplig i fall då både säljaren och köparen har sina affärsställen i Danmark, Finland, Island, Norge eller Sverige. I stället ska då nationell köplag tillämpas. Vilken av de nordiska ländernas köplag som i ett enskilt fall ska tillämpas följer av de internationellt privaträttsliga reglerna.

De nordiska länderna, med undantag för Danmark och Island, har även anpassat sin köplag med CISG som förebild. Den svenska köplagen (1990:931) har sålunda stora likheter med CISG.

Det finns emellertid vissa väsentliga skillnader:

CISG:s tillämpningsområde är snävare bl a genom att ett stort antal köp (såsom köp av av aktier, värdepapper eller valuta liksom köp av fartyg, flygplan eller svävare och elektricitet) är undantagna från lagens tillämpningsområd (art. 2 i CISG). Vidare är CISG begränsat till köp av “goods” (motsvarande de svenska orden “gods” eller “vara”) till skillnad mot köplagen som omfattar köp av “lös egendom”.

CISG innehåller inga bestämmelser om leveransklausuler, se 7 § 3 st. Köplagen.

CISG innehåller inte heller bestämmelser om rättsläget vid konkurs, avbeställningsrätt för köparen, rättsverkan av faktura, öppet köp och dröjsmålsränta. Vidare har inte CISG en indelning av skadeståndsansvaret i direkta och indirekta skador såsom finns i köplagen.

Köplagen innehåller för köparen förmånliga regler om säljarens marknadsföringsansvar (18 §) och om tolkning av “befintligt skick” (19 §). Motsvarande reglering saknas helt i CISG.

I köplagen bortfaller säljarens hävningsrätt när varan överlämnats till köparen (54 § 4 st). Så är inte fallet i CISG. Skillnaden torde bero på att CISG generellt inte reglerar den verkan avtalet kan ha på äganderätten till den sålda varan. Vidare har man I CISG utgått från att parterna även efter leverans kan ha ett generellt hävningsintresse när den andra parten begått ett väsentligt avtalsbrott.

CISG har särskilda regler om immaterialrättsliga fel (art. 42). Sådana saknas i köplagen.

CSIG omfattar troligen även produktansvaret för sakskador. Sådant ansvar faller utanför köplagen.

CISG har också en för köparen förmånlig bestämmelse när köparen inte reklamerat i tid. Om köparen åberopa skälig ursäkt för att han ej reklamerat i tid, kan han ändå få rätt till prisavdrag och ett begränsat skadestånd (art. 44).

Per den 29 november 2015 har CISG trätt i kraft i  85 länder. De länder som har anslutit sig till CISG finns förtecknade under följande webbadress:

www.cisg.law.pace.edu/cisg/countries/cntries.html


PUBLICERADE ARTIKLAR

INTER rådgivare till Hylast vid försäljning av verkstadsrörelse

2019.11.29

Hylast är en av Sveriges största märkesoberoende verkstäder för tunga fordon. Advokatfirman INTER har biträtt Hylast vid försäljning Läs mer...

Nya delägare i Advokatfirman INTER

2019.10.16

Advokaterna Johan Lindgren och Pontus Meilink har gått in som nya delägare i Advokatfirman INTER sedan den 1 Läs mer...

Var ska barnen bo vid separation eller skilsmässa?

2019.10.15

Vid separation eller skilsmässa uppkommer frågan om hur barnen ska bo efter separationen. De flesta föräldrarna önskar att Läs mer...

Utgångspunkterna för uppsägning av lokalhyresgäst

2019.10.07

I denna artikel ges en generell orientering över förutsättningarna för att säga upp ett hyresavtal med en lokalhyresgäst Läs mer...

Custody disputes – How to apply for sole custody in Sweden (vårdnadstvist)

2019.08.23

Applying for sole custody is often a hard decision to make. Therefore, it is advised to seek qualified Läs mer...

Our name is our mission

2019.08.22

The essence of law is to solve disputes between parties, to guide between right and wrong, between black Läs mer...

We do believe in INTERaction

2019.08.21

INTER provides insight. At INTER, interaction with the outside world is a given. We read, attend seminars, comment Läs mer...

Köprättsliga garantier

2019.07.11

Som advokat får jag tillfällen att diskutera garantier med entreprenörer. Jag har då upptäckt att begreppet garanti ges Läs mer...


KATEGORIER