i Okategoriserade

En vanlig invändning i ett tvistemål om fel är att leverantören påstår att köparen reklamerat felet för sent. Reklamation är ett meddelande till säljaren varigenom köparen påpekar fel i det som levererats. Vad får då en sen reklamationen för resultat?

Enligt köprättsliga regler skall reklamation av fel ske inom ”skälig tid” från den tidpunkt man upptäckt eller bort upptäcka felen. Följden av att man inte reklamerar inom skälig tid är att man inte äger åberopa felet. Vidare förlorar man rätten att göra gällande fel överhuvudtaget om man inte påtalar felet inom viss tidsrymd efter leveransen. Har mer än två år passerat efter det att köparen tagit emot varan inträder den s.k. köplagspreskriptionen.

Även i entreprenadförhållanden där AB 92 är tillämplig finns det en reklamationsskyldighet. Här måste beställaren ”utan dröjsmål” meddela entreprenören (reklamera) då han upptäcker felet. Det finns dock ingen bestämmelse i AB 92 som anger vad som är följden av för sen reklamation – dvs om meddelandet inte lämnas utan dröjsmål. Även AB 92 gäller en yttersta tidsperiod för felansvaret. Här gäller en 10 år frist. Därefter preskriberas ansvaret. Från vilken tidpunkt preskriptionstiden skall börja löpa är emellertid inte reglerat.

Frågeställningarna har nu blivit klarlagda av en domstol i en tvist där AB 92 var tillämplig på en utförd entreprenad. Byggbolaget, som utfört entreprenaden och blivit stämd inför domstolen, menade att beställaren förlorat rätten att framföra anspråk på grund av fel i utförda arbeten eftersom anspråket var preskriberat. Reklamation hade enligt byggbolaget utförts efter 10 års fristen. Vidare gjorde byggbolaget gällande att beställaren inte heller påtalat felen utan dröjsmål (för sen reklamation), varför beställaren även därför förlorat rätten att framföra krav med anledning av fel.

Domstolen gjorde bedömningen att den 10 åriga preskriptionstiden skulle beräknas från det datum för slutbesiktning som anges i slutbesiktningsprotokollet. Oavsett om entreprenaden varit tillgänglig för besiktning långt innan protokollet upprättats och att det faktiska slutförandet av besiktningen skedde innan, anser domstolen att det inte var visat att entreprenaden hade godkänts då. Domstolens uppfattning är alltså att det inte är den fysiska slutbesiktningen som är den relevanta tidpunkten för när preskriptionstiden skall börja löpa, utan det datum i slutbesiktningsprotokollet där det uttalas att entreprenaden hade godkänts.

Beställaren ansågs ha reklamerat inom 10 års fristen. Dock hade reklamation skett först 6 månader efter det att beställaren fick kännedom om felet (det var dolda fel i form av fuktskador) vilket inte kunde anses vara utan dröjsmål. Reklamationen var alltså för sent framställd. Följden av sen reklamationen när AB 92 är gällande i entreprenaden skulle enligt domstolen inte bedömas på annat sätt än vad som annars gäller i entreprenadförhållanden. Det kan inte vara avgörande att det saknas en särskild bestämmelse i AB 92 som anger vad som är följden av för sen reklamation. Domstolen hänvisade till sedan länge gällande rättspraxis och menade att en sen reklamation skall leda till att man inte längre kan påtala felet. Eftersom beställaren inte reklamerat felen utan dröjsmål ansågs beställaren ha förlorat sin rätt att göra gällande dessa. Beställarens fick därmed ingen framgång med sin talan om ersättning på grund av fel i entreprenaden.

Andreas Hagen
Telefon: +46 (0)8 796 90 70

Andreas Hagen är verksam som advokat och delägare på Advokatfirman INTER i Stockholm. Advokatfirman INTER når du på adressen Box 87, 101 21 Stockholm eller via Internet på www.inter.se

Senaste artiklarna

Skriv en kommentar