Artikelarkiv - Advokatfirma Advokatbyrå INTER

ARKIV- ARTIKLAR

Vad händer med mina tillgångar och skulder om jag skiljer mig?

En skilsmässa är i sig ofta en traumatisk upplevelse som medför att man hamnar i en tillfällig livskris. För den som är småföretagare kan en skilsmässa få betydande negativa konsekvenser för den privata ekonomin.

En vanlig missuppfattning inom äktenskapet är att man under äktenskapet har en äganderätt till den andre makens egendom. Det korrekta är att vardera maken äger sina tillgångar och svarar för sina skulder. Utgångspunkten är således att en make inte har någon möjlighet att under äktenskapet begränsa den andre makens möjligheter att förfoga över dennes tillgångar och skulder. Det finns dock undantag avseende den gemensamma bostaden. En make har inte rätt att utan medgivande från den andre maken förfoga över en fastighet, bostadsrätt eller hyresrätt som utgör makarnas gemensamma bostad.

För det fall att det inte finns ett äktenskapsförord mellan makarna innehar vardera maken en giftorätt till den andre makens nettoöverskott. Detta innebär att för det fall att skulderna hos en av makarna överstiger dennes tillgångar finns det således inte något nettoöverskott, vilket innebär att giftorätten för den andre maken är noll. Vid ett sådant förhållande kommer bodelningen vid en äktenskapsskillnad att uteslutande utgå ifrån egendomsförhållandena hos den maken som har ett nettoöverskott.

Vid en bodelning i anledning av en äktenskapsskillnad skall de tillgångar och skulder som fanns vid den tidpunkt då ansökan om äktenskapsskillnad gavs in till tingsrätten medtagas. En felaktig uppfattning är att tillgångarna skall värderas vid den tidpunkten. Vid en bodelning skall tillgångarna värderas i nära anslutning till det att bodelningen slutföres, antingen genom ett avtal eller genom ett beslut från en bodelningsförrättare.

När det gäller värderingen av tillgångarna kan det i fråga om vissa tillgångar vara mycket svårt att hitta ett värde som båda parterna kan acceptera. En tillgång som ofta medför betydande värderingsproblem är aktier i ett småföretag. De två alternativa värderingsmetoder som ofta tillämpas i bodelningsärenden går under benämningarna substansvärdemetoden respektive avkastningsmetoden.

Substansvärdemetoden utgår från bolagets balansräkning, varvid tillgångar och skulder justeras till verkliga värden. Vidare beaktas den latenta skatt som belastar obeskattade reserver. Efter gjorda justeringar av balansräkningen erhålles ett justerat eget kapital som fördelas på antalet aktier, varefter det går att räkna fram ett substansvärde på de aktier som är aktuella i bodelningen.

Avkastningsmetoden utgår från rörelsens avkastningsförmåga, varvid ett nuvärde av det framtida överskottet beräknas. Vid beräkningen beaktas bl a den bransch som företaget är verksamt inom, marknadens utveckling samt vilket avkastningskrav som är rimligt utifrån rörelsen och marknadens utveckling.

Vid bestämmande av värdet på aktierna skall i båda fallen även beaktas om aktierna är belastade med en förköpsrätt till ett visst värde samt om den totala aktieposten utgör en majoritets- eller minoritetspost. Av de två värderingsmetoderna tillämpas substansvärdemetoden oftare än avkastningsmetoden.

En annan tillgång som ofta medför olika frågor att lösa är den gemensamma bostaden. Det vanligaste fallet är att någon av makarna vill bo kvar i fastigheten även efter det att skilsmässan är genomförd och således gör anspråk på att få fastigheten på sin lott vid skiftet. Vid sådant förhållande krävs det att parterna kan enas om vilket värde som fastigheten skall åsättas i bodelningen.

Utgångspunkten är att fastigheten skall i bodelningen åsättas ett värde som motsvarar marknadsvärdet med beaktande av försäljningskostnader och latent reavinstskatt. Med marknadsvärde avses det värde som fastigheten bedöms kunna försäljas för vid en "normalt" genomförd försäljning genom mäklare. Den latenta reavinstskatten beräknas utifrån det tänkta förhållandet att fastigheten hade försålts vid tidpunkten för bodelningen. Försäljningskostnaderna avser i huvudsak ett uppskattat arvode till mäklare.

Vid en skilsmässa skall ett skriftligt bodelningsavtal upprättas och undertecknas av parterna. För det fall att parterna inte kan enas om villkoren i bodelningsavtalet återstår endast den utvägen att vända sig till tingsrätten med en ansökan om att en bodelningsförrättare skall utses med uppdrag att genomföra bodelningen. Bodelningsförrättaren skall i första hand försöka jämka ihop parterna så att ett bodelningsavtal kan träffas. Om detta inte går har bodelningsförrättaren att meddela ett bodelningsbeslut.

I bodelningsbeslutet har bodelningsförrättaren att pröva de mellanparterna tvistiga frågorna. En fråga som oftast är tvistig mellan parterna är lottläggningen av parternas gemensamma bostad. Vid den prövningen har bodelningsförrättaren att göra en bedömning av vem av parterna som har störst behov av fastigheten. Den av parterna som tilldelas fastigheten skall
dock ha ekonomiska möjligheter att svara för de kostnader som är förenade med ett övertagande av fastigheten. När det gäller fastighetskrediter som belastar fastigheten uppställer lagen ett krav på att den som tilldelas fastigheten skall övertaga betalningsansvaret för krediterna, vilket innebär att för det fall att kreditgivarna (oftast banker) inte accepterar att den som skall tilldelas fastigheten ensam övertar betalningsansvaret för fastighetskrediterna är det inte möjligt att göra en sådan lottläggning.

Bodelningsbeslutet kan klandras av parterna genom att en talan väcks vid tingsrätten, som således innebär att tingsrätten kommer att pröva de tvistiga frågorna. För det fall att parterna har träffat ett bodelningsavtal kan detta inte klandras av någon av parterna.

Michael Berg
Telefon: +46 (0)8 796 90 70

Mikael Berg är verksam som advokat och delägare på Advokatfirman INTER i Stockholm. Advokatfirman INTER når du på adressen Box 87, 101 21 Stockholm eller via Internet på www.inter.se