I min yrkesutövning som advokat får jag ofta frågan om det går att hindra konkurrenter från att få ta del av á-prislistor eller liknande handlingar som ingivits till den upphandlande enheten. Följande är min bedömning.
I 8 kap. 10 § sekretesslagen anges att sekretess gäller hos myndighet för uppgift om affärs-eller driftsförhållanden för enskild om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Ni bör i samband med att ni lämnar anbudet särskilt ange att ni anser att aktuella á-prislistor utgör en företagshemlighet enligt 1 § lagen om skydd för företagshemligheter och begära att dessa skall omfattas av sekretess enligt nyss nämnda sekretesslagen. Ni bör vidare noggrant redovisa varför ni anser att det är en företagshemlighet och vilken skada ni kan lida om dessa uppgifter röjs.
Enbart den omständigheten att begärda uppgifter utgörs av eller innefattar prisangivelser innebär dock inte att dessa skall anses omfattas av sekretess. Härutöver krävs också att uppgifterna inte bara ger upplysningar om priser på förutbestämda tjänster eller varor utan också att dessa ger uttryck för anbudsgivarens individuellt valda tillvägagångssätt för att uppfylla aktuella åtaganden. I sådana fall skulle ett röjande av uppgifterna inte bara avslöja anbudsgivarens prissättning utan även avslöja anbudsgivarens interna överväganden och lösningar som legat till grund för fullgörandet av åtagandet vilket skulle kunna medföra skada för denne i kommande upphandlingar.
Praxis kan sägas vara något svajig och det är därför angeläget att lägga ned lite möda på att förklara varför uppgifterna skall omfattas av sekretess. Regeringsrätten har i ett mål år 2007 förklarat att NCCs lämnade uppgifter omfattades av sekretess medan Kammarrätten i Göteborg så sent som 2008-09-26 har förklarat att Skanskas uppgifter inte skyddades av sekretess.
Lars-Göran Bergström är verksam som advokat och delägare på Advokatfirman INTER i Stockholm. Advokatfirman INTER når du på adressen Box 87, 101 21 Stockholm eller via Internet på