”Consulting” är i dag ett vedertaget begrepp inom affärslivet och det erbjuds konsulttjänster inom ett stort spektrum av affärsområden. Av tradition är konsultverksamhet inom bygg- och anläggningssektorn särskilt vanlig. Även inom juridik och ekonomi är konsultverksamhet sedvanlig. Under de senaste åren har konsultverksamheten inom IT branschen expanderat kraftigt. Den stora floran av konsulttjänster bygger alla på ett konsultavtal.
Ett konsultavtal innebär att en uppdragsgivare ger en uppdragstagare ett uppdrag att utföra vissa immateriella tjänster. Ett konsultavtal kan vara muntligt eller skriftligt avfattat. Endast en del av de avtal som ingås är tyvärr skriftliga i den mening att båda parterna avgett en skriftlig viljeyttring.
Det finns ingen specifik lagstiftning som reglerar konsultavtalet. Emellertid har vi en gammalmodig reglering i handelsbalken som härrör 1734 års lag under rubriken "Om sysslomän eller ombudsmän" och som är tillämplig på personliga konsultuppdrag. Dessa lagregler ger emellertid inte särskilt mycket ledning för dagens konsultförhållanden. Istället får man dra analogier från företrädesvis köplagen samt hämta vägledning i rättspraxis.
Ett konsultuppdrag kan avse en enstaka avgränsad handling eller ha karaktären av ett mera varaktigt avtalsförhållande. Vi de varaktiga avtalen krävs normalt en reglering av hur lång tid uppdraget skall gälla. Har parterna inte avtalat om tiden för uppdraget och framgår det inte heller på annat sätt hur länge uppdraget skall vara, exempelvis att det varar till visst arbete har slutförts, anses i regel avtalsförhållandet löpa ”tills vidare”. Ett sådant uppdragsförhållande kräver uppsägning av endera parten för att upphöra.
En konsult har en allmän skyldighet att visa omsorg när han fullgör sitt uppdrag. I denna omsorgsplikt innefattas bland annat att slutföra uppdraget inom skälig tid. Vidare skall konsulten utföra uppdraget med den skicklighet som kan förväntas inom branschen.
För att kunna bedöma i vilket avseende konsulten levererat avtalad tjänst bör konsultavtalet innehålla specificering över vad konsulten åtar sig att utföra i uppdragsförhållandet. Detta sker lämpligen i en särskild uppdragsbeskrivning som ligger till grund för avtalet eller utgör en del av detsamma. En uppdragsbeskrivning kan således utgöra en måttstock för vilka berättigade krav som uppdragsgivaren kan ställa på konsulten.
Kontraktsbrott från konsultens sida består normalt av dröjsmål eller fel i utförandet av uppdraget. Dröjsmålet kan föreligga när konsulten aldrig påbörjar arbetet eller när han inte slutför arbetena inom den tid som åligger honom. Ett dröjsmål kan också följa av att konsulten avbryter arbetena i förtid.
Påföljder vid konsultens kontraktsbrott är hävning av avtalet och/eller skadestånd. Beställaren kan också ha rätt till prisavdrag. För vissa typer av kontraktsbrott kan även tänkas att konsulten kan avhjälpa det uppkomna felet. Någon rätt att kräva avhjälpande torde inte föreligga vare sig för beställaren eller konsulten utan att parterna uttryckligen avtalat härom. Om konsulten emellertid avhjälper ett uppkommet fel påverkar detta såväl skadeståndsbedömningen som bedömningen av hävningsrätten.
Ett kontraktsbrott måste i regel vara väsentligt för att hävningsrätt skall föreligga.
Rätten till skadestånd kräver normalt att konsulten varit oaktsam. Har konsulten givit en garanti eller annan uttrycklig utfästelse rörande visst förhållande torde ansvaret vara strikt. I dessa situationer föreligger med andra ord inte något oaktsamhetskrav.
Andreas Hagen är verksam som advokat och delägare på Advokatfirman INTER i Stockholm. Advokatfirman INTER når du på adressen Box 87, 101 21 Stockholm eller via Internet på