Startsidan
Om oss
Verksamhet
Jurister
Press
Kontakt
In English
artiklar
Nyhetsbrev
ARKIV- ARTIKLAR
Borgen - att gå i sorgen?
Ett antal rättsfall under de senaste åren tyder på att en stor del av de personer som påtar sig ett borgensansvar inte har helt klart för sig vad detta egentligen innebär. Med hänsyn till att utgången i de flesta av rättsfallen inte har varit till borgensmannens fördel är det av stor vikt att den som har för avsikt att ingå ett borgensåtagande noga sätter sig in i såväl åtagandet som sådant som vilka följderna blir för den personliga ekonomin om borgensåtagandet behöver infrias.
Borgensåtagandet innebär att borgensmannen ingår ett avtal varigenom han gentemot annan (oftast en bank) åtar sig ett betalningsansvar för en förpliktelse som en tredje person (gäldenären) har iklätt sig. Om vi tar det vanligaste fallet när en bank kräver borgen för att låna ut pengar till en person är det viktigt att förstå att ett avtal om borgen träffas mellan borgensmannen och banken. För det fall att låntagaren lämnar missvisande information till borgensmannen för att förmå denne att acceptera ett borgensåtagande har detta inte någon betydelse för avtalet mellan banken och borgensmannen. Låntagaren kan inför borgensmannen ha målat upp bilden av en nystartad affärsverksamhet som inte kan misslyckas. När sedan konkursen är ett faktum känner sig borgensmannen lurad och vill då försöka komma ur sitt borgensåtagande gentemot banken. Detta är dock så gott som alltid dömt att misslyckas, eftersom det inte är banken som har lämnat den missvisande informationen.
Borgensavtalen kan delas in i två huvudgrupper; enkel borgen och proprieborgen. Enkel borgen innebär att den som borgensmannen har ingått borgensavtalet med inte kan kräva borgensmannen på betalning förrän det har visat sig att gäldenären inte kan betala i enlighet med sina förpliktelser. Proprieborgen medför dock att borgensmannen kan bli krävd direkt. Detta innebär att någon utredning om gäldenärens tillgångar och eventuell betalningsförmåga inte behöver vidtagas före det att borgensmannens skyldighet att betala inträder. Det skall här anmärkas att efter det att en borgensman har fullgjort ett borgensåtagande har han alltid en regressrätt gentemot gäldenären, dvs. han har rätt att från gäldenären få tillbaka det belopp jämte ränta som han varit tvungen att betala till följd av borgensåtagandet.
Bankerna kräver så gott som alltid att borgensmannen skall ingå en proprieborgen. Det som för borgensmannen kan vara förvirrande är att borgensavtalet finns med på det kreditavtal som ingås mellan banken och gäldenären. Borgensavtalet har då oftast en egen ruta längst ner på avtalet eller på baksidan av avtalet. Detta innebär dock inte att det skulle vara fråga om en enkel borgen. Det avgörande är vad som står i texten. I de standard-formulär som bankerna använder vid proprieborgen anges att borgensmannen åtager sig ett ansvar för gäldenärens förpliktelser "såsom för egen skuld". Det är orden "såsom för egen skuld" som medför att borgensavtalet utgör en proprieborgen. Den för borgensmannen allra sämsta varianten av borgensavtal är proprieborgen som ingås in blanco, vilket innebär att borgensmannen påtager sig ett borgensansvar för samtliga förpliktelser som en gäldenär från tid till annan har hos långivaren. Detta innebär att borgensmannen även påtar sig ett betalningsansvar för förpliktelser som gäldenären ännu inte har ingått med långivaren.
Vilka åtgärder bör man då vidtaga före det att man accepterar att ingå ett borgensavtal? Under min verksamma tid som advokat har jag vid flera tillfällen konfronterats med fall där borgensmannen redan vid borgensåtagandets ingående kunde ha skaffat sig information, som hade visat att gäldenären inte hade möjlighet att fullgöra sina förpliktelser eller att det i vart fall förelåg en betydande risk för att borgensåtagandet skulle komma att behövs infrias.
Det första man bör göra är således att noga sätta sig in i gäldenärens ekonomi;
- vilka tillgångar äger han?
- vilka skulder ansvarar han för, antingen personligen eller genom egna borgensåtaganden?
- vilka inkomster har han?
- om gäldenären är en privatperson, föreligger ett äktenskapsförord mellan gäldenären och hans hustru?
- vilka ekonomiska riskprojekt är gäldenären inblandad i?
Efter det att man gjort en bedömning av gäldenärens ekonomi och kommit fram till att risken är liten skall man göra en bedömning av sin egen ekonomi. Vilka konsekvenser får ett infriande av borgensåtagandet för min privata ekonomi. Fall där borgensmannen är tvungen att sälja sin bostadsfastighet för att ha möjlighet att infria borgensåtagandet är inte ovanliga. En felaktig analys kan således få förödande konsekvenser för en borgensman och dennes familj. Vid denna analys skall man helt bortse från möjligheten att få tillbaka några pengar från gäldenären. Även om en bank har haft möjlighet att kräva borgensmannen direkt vid dröjsmål med betalning har banken oftast utrett gäldenärens betalningsmöjligheter före det att krav ställts mot borgensmannen.
När man sedan har kommit fram till att man är beredd att träffa ett borgensavtal är mitt råd att alltid begränsa borgensåtagandet till ett i förväg begränsat belopp. Det belopp som Du accepterar skall vara i den storleken att Du inte riskerar att rasera Din privatekonomi. Borgensåtagandet skall aldrig vara in blanco, utan alltid vara kopplad till en preciserad kredit. I borgensavtalet skall vidare anges att banken är skyldig att löpande hålla Dig underrättad om kreditens utveckling, vilket i praktiken innebär att Du löpande skall få besked om kvarstående kapitalskuld samt upplupen ränta.
I samband med att Du ingår borgensavtalet kan Du i Din tur kräva att gäldenären överlämnar en pant till Dig. Det kan t ex röra sig om en värdefull tavla som gäldenären äger och som Du har i pant hemma hos Dig eller på annan plats till dess att gäldenären har fullgjort sina skyldigheter enligt kreditavtalet med banken. Ett eventuellt pantavtal bör ingås skriftligen för att slippa en juridisk tvist om gäldenären skulle ångra sig, varvid Du i sådant fall har bevisbördan för vad som har avtalats Er emellan. Vidare är det viktigt att Du förvarar panten på ett betryggande sätt, då Du har en vårdplikt av panten.
Avslutningsvis vill jag, trots de rättsfall som har gått borgensmannen emot, ändock uppmana den som har påtagit sig ett borgensansvar och som anser sig ha blivit vilseledd, att alltid kontakta en jurist för att få råd om vilka chanserna är att få sitt borgensåtagande jämkat. För det fall att en bank har varit försumlig i sin kreditprövning av låntagaren kan detta medföra att borgensmannen har möjlighet att få sitt borgensåtagande jämkat. Även det fallet att banken har underlåtit att lämna information till borgensmannen, som varit av väsentlig betydelse för borgensavtalet, kan medföra jämkning. Liksom fall då banken har varit försumlig vid hantering av annan säkerhet som låntagaren har tillhandahållit för den kredit som borgensavtalet har avsett.
Michael Berg
Telefon:
+46 (0)8 796 90 70
Mikael Berg är verksam som advokat och delägare på Advokatfirman INTER i Stockholm. Advokatfirman INTER når du på adressen Box 87, 101 21 Stockholm eller via Internet på
www.inter.se
2010-09-06
Ny delgivningslag
2010-09-06
Ny konsumentkreditlag
2010-09-03
Gucci i Regeringsrätten
2010-08-18
Mögelangrepp gav inte hävningsrätt
2010-08-16
Undersökningsplikt vid köp av fastighet
2010-06-21
Varumärkesregistrering i ond tro
2010-06-17
Länkning inte upphovsrättsligt brott
2010-06-09
Ny varumärkeslag
2010-05-27
Vittnesplikt för advokater begränsas
2010-04-28
Ny medarbetare - Krister Axner
2010-04-28
Sänkt krav på aktiekapital
2010-04-28
Bodelning i samband med äktenskapsskillnad
2010-01-20
Att ej bygga efter ritning utgjorde ett kontraktuellt fel
2009-11-26
Tvisten om Lucky Lukes häst Jolly Jumper
2009-11-24
Passivitet vid avtalsbekräftelse
2009-08-27
Är vitesklausulen ersättningsbegränsande?
2009-08-11
Förutsättningarna för överlåtelse var uppfyllda
2009-07-20
2,5 miljoner i försäkringsersättning trots tidigare bränder
2009-07-20
Återbetalningsskyldig för hela kontraktssumman
2009-04-20
Konsultavtalet som avtalsform
2009-04-20
Återkallelse av accept
2009-02-03
Vilseledande förpackningsstorlek
2009-01-15
Rättsligt fel vid köp av travhästar
2009-01-15
Preskription inom entreprenadförhållande
2009-01-15
200.000 kronor för mögel
2009-01-15
Försumlig advokat blev skadeståndsskyldig
2008-11-20
Besiktningens rättsverkan
2008-10-28
Bilen förvärvades inte i god tro
2008-10-28
Köp av egendom i god tro
2008-10-27
En modernare rättegång
2008-10-27
Offert medförde fast pris
2008-10-24
Försäkringsskydd vid entreprenad
2008-10-24
Rätten att ta del av handling vid offentlig upphandling
2008-08-27
Kreditköp med återtagandeförbehåll
2008-08-27
Är AB 04 utan vidare avtalsinnehåll?
2008-08-27
Fast pris eller löpande räkning?
2008-08-25
Klart mera sannolikt
2008-07-02
Skadad tall – en dyr historia
2008-06-12
Regler för marknadsföring av alkoholdrycker i tidningar och tidskrifter
2008-05-22
Några praktiska entreprenadjuridiska frågor
2008-05-21
Näringsidkarens skyldighet att avråda
2008-05-19
Svarta stålar i Högsta domstolen
2008-05-19
Köparens lista
2008-05-12
Något om ansvaret för aktiebolagets skulder
2008-04-28
Konsultavtal inom informationsteknologin
2008-04-21
Spännande kabeljuridik
2008-04-21
Budgetpriset för entreprenaden var inte bindande
2008-04-21
Garantier i det praktiska livet
2008-04-21
Vad gäller beträffande skallkravet i en offentlig upphandling?
2008-04-17
Uppsägning vid arbetsbrist
2008-04-11
Knäskadad hästägare får ingen ersättning
2008-04-10
Inget skadestånd trots lägsta anbudet
2008-04-03
Hundägarens ansvar
2008-04-02
Rätt att avbryta en offentlig upphandling
2008-04-01
Återkallelse av accept
2008-03-30
Rabatt på läckande vatten
2008-03-29
Borgen - att gå i sorgen?
2008-03-29
Vad händer med mina tillgångar och skulder om jag skiljer mig?
2008-03-29
Vad man bör tänka på när man skall upprätta testamente
2008-03-29
Skiljeförfarandet är allt vanligare vid affärstvister
2008-03-29
Kontraheringsplikt vid ingående av avtal
2008-03-29
Undvik kapitalförstöring vid tvister mellan delägare!
2008-03-29
Kreditköp med återtagandeförbehåll
2008-03-29
Reklamera rätt
2008-03-29
Sekretessklausuler i affärslivet
2008-03-29
Upphovsrätt till datorprogram
2008-03-29
Vilseledande förpackning
2008-03-29
Skiljeklausulens betydelse för småföretagaren
2008-03-29
Vad är avtalat om priset?
2008-03-29
För sen reklamation i entreprenadförhållande
2008-03-29
Varumärkesrätt
2008-03-27
Skapa bra förutsättningar i samband med konsumententreprenader
2008-03-24
Angrepp på företagshemligeter
2008-03-24
Bestickning och muta
2008-03-24
Vitesklausuler i avtal
2008-03-21
En liten sammanfattning om immaterialrättsliga skydd
2008-03-14
Konsumentens nya börda
2008-02-29
Ansvarsfrågor vid skada på häst
2008-02-18
I AB 04 är tydlighet A och O
2008-01-15
Vem har bevisbördan för om fast pris har avtalats vid avtal mellan tvånäringsidkare?
2005-12-05
Ny aktiebolagslag
2005-09-22
Ridning och allemansrätt
2003-11-11
Resultatet av sen reklamation